isonstar

Igår var den värsta dagen i hela mitt liv, rent panikmässigt.

Börjar med att jag är dyngförkyld och har feber. Jag åker iaf väg till barnmorskan och när jag kommer hem därifrån och har precis kommit innanför dörren ringer telefonen. Då är det en granne som frågar om jag har 2 hästar med lila och svart täcke?, ja säger ja. Okej för de är på väg ner mot Ålsta ( 1.5-2km härifrån) säger hon då.

Springer ut i full fart, och visst de står inte i hagen, vilket betyder att de har rymt mindre än 5min sedan eftersom de stod i hagen när jag kom hem.
Kastade in pelletshink, grimskaft och kastade mig iväg i bilen ner mot Ålsta. Jag åkte hela vägen ner till Ålsta- inga hästar. Nere vid 3 vägs korsningen tog jag höger mot Pålsbodavägen, såg inga spår alls eftersom de precis hade plogat, men åkte mot Pålsbodavägen eftersom det är farligast där. På Pålsboda vägen precis vid våran infart är det 70km annars 80km, men inte många som är lagliga där inte och det är en mycket hård trafikerad väg..


Såg inga hästar alls när jag åkte ner mot P-boda vägen, paniken bara ökade i huvudet. Väl nere på vägen såg jag inga spår, men när jag skulle vända ser jag hästskit på P-boda vägen mot Hallsbergs hållet....
Kastar mig iväg mot Hallsbergshållet, när jag kommit ngn kilometer ser jag dem, åker om dem och försöker vända dem. Då kastar de sig ut på vägen precis när det kommer bila i full fart, så de får tvärnita och håller på att krocka med varandra.
Hästarna springer tillbaka mot hemvägen, men där de ska vika av till höger fortsätter de rakt fram, då kommer det en timmerbil i full fart som får nästintill tvärnita, Bromsarna skriker och hästarna blir livrädda och springer upp mot bron på väg hem...

Kommer en bil där som ställer sig och blockerar vägen, jag ställer mig neråt Pålsboda vägen och blockerar, sedan dyker det upp en hel del bilar som blockerar mot P-boda vägen..
Felice fick jag tag i på en gång då hon upptäckte pelletshinken, Ari däremot fick jag absolut inte tag i, han vägrade komma. Kanske inte så konstigt heller, då han var helt panikslagen och jag var också panikslagen..
Ari sprang iaf efter lång tid fram till en farbror som inte gillade hästar och han fick ta han så jag kunde ta han sedan :)!!

Farbrorn körde undan bilen åt kanten, sedan var det bara för mig att börja knalla uppför backarna hemåt. Trodde jag skulle dö, febern började visa sin rätt och kondisen när man är sjuk är nedsatt till noll =(..
Hästarna däremot var supersnälla att gå hem med.
Men de fick gå in i stallet och stå där resten av dagen och står där än, hovslagaren kommer kl 14.00 så de får stå där tills allting är klart så får de gå ut sedan.

Varför de rymde är lilla Felices fel, då hon är vääääldigt klåfingrig. Hon hade öppnat grindöppningen, hur hon nu lyckats med det, men antar att hon kommit på ett sätt så idag ska krokarna krökas riktigt ordentligt och sätta upp extra tråd..

Har nog kanske fortfarande inte riktigt slappnat av, för den paniken som uppstod igår den önskar jag ingen, värsta man tänker är att någon kan köra på dem och personen/personerna kan dö.. Inte kul med hästarna heller om de skadats, men värre om mina hästar skulle orsaka någon annans död..

Jag är evigt tacksam för människorna som stannade och hjälpte mig, utan dem vet jag inte alls vad som kunde ha hänt.... *TUSEN TACK FÖR UNDERBARA MÄNNISKOR* !!

Tackar även min snälla granne Lena som skjutsade ner mig till bilen så jag slapp gå och hämta den.
Tackar även alla som ringde och försökte lugna ner mig, men tror det bara var en som lyckades och det var du Janne =), Tack för att du finns Janne, en snällare och bättre styvpappa får man leta efter =) !!!.
Tackar även Lina för att du kom ut sent igår kväll efter jobbet för att hjälpa mig att mocka och fixa med vatten till hästarna !!