isonstar

Denna underbara kille har jag gått och förälskat mig i ganska ordentligt. Han har vart min sedan den 5 september 2009. Har vart en väldigt resa fram och tillbaka med denna kille i mina känslor kan jag säga.

När han kom hit var han otroligt stressad, nervig och uppe i det blå kändes det som. Fanns ingen som helst tillit till oss och Håkan kunde inte ens ta i han förrens han stegra sig och slog mot han.
Mig stack han för ett par gånger när jag släppte han i hagen och någon dag fick han till och med stå med grimskaftet hela dagen för gick inte att få tag i han.

Han har vart hur svår som helst att fånga i hagen, vissa dagar har jag och Håkan fått gått med rep på varsin sida av hagen för att fånga upp han i ett hörn så jag kan ta in han och motionera han.
Håkan har blivit ganska rädd för han många gånger, ganska förstårligt med tanke på hur han hållt på.

När jag började rida på han lite smått var han långt ifrån rolig, så fort han inte fick som han ville så stegra han sig vilket jag tyckte var otäckt så jag struntade i att rida han mer. Skaffade sedan en vagn och började smått köra han, gick hur bra som helst redan från dag 1.
Fick höra att han kommer aldrig komma i hagen om jag inte håller igång han flera gånger i veckan, men det spelade ingen roll hur mkt jag gjorde med han, han kom i alla fall inte.

Jag har tappat hoppet om denna kille flera flera gånger och faktiskt helt ärligt så har jag ångrat att jag tog hem han för fy fan rent ut sagt hur han vart. Ni som följt min blogg kanske kommer ihåg hur mycket jag har klagat på han under tiden jag haft han.

Nu är det så att allt detta krångel och strul jag haft med honom beror enbart på en enda sak och det är att han haft NOLL förtroende för människor. Slagen måste han ha blivit och absolut inte av Anna utan av någon annan, för så fort man råkar höja handen eller något annat för fort så skyggar han undan och blir livrädd.

Jag blir bara mer och mer förälskad i Ari, han är bara en liten häst med otroligt svårt att lita på människor.

Nu bara för ca 1.5mån sedan så kommer han jämt i hagen oavsett om jag kommer med mat, godis, grimskaft eller bara sådär. Han ska hela tiden vara med och titta vad jag gör i hagen. Han vill jämt gosa.

På morgonen när han ska ut så gäspar han stort innan grimman åker på och han vill helst krama en med huvudet innan han går ut.
När han väl började komma i hagen så fick bara jag ta han hade jag med någon annan ut i hagen så kom han aldrig fram, men nu kommer han även om det står folk där, vilket jag blir helt superglad över att se.

Häromdagen så kom han först fram helt till mig och ville bli tagen så han skulle få gå in, det har inte hänt någon gång utan det är Rut som får komma först sedan han, men nu kommer han först.

Han följer mig överallt när han är lös på gårdsplanen vilket jag blir otroligt rörd över att se.
ÄNTLIGEN har han fått förtroende för mig!!

Han kommer även fram och vill bli kliad till Håkan vilket är väldigt överraskande.

Min lilla älskade Ari !! Den relation vi har till varandra kan man knappt få. Jag ska vara stolt att du vågar lita på mig, min älskade häst.

Jag kommer aldrig att sälja honom och han kommer få vara hos mig så länge han lever och jag hoppas han lever länge.

Ska bli kul att se hur han reagerar den dagen Rut blir mamma. Rut och Ari är bästisar nu de går ingenstans utan varandra.

***ARI O.***