isonstar

Den 27:e september var det 1år sedan jag sålde Häggrid. Kan säga att jag saknar han en hel del, samtidigt som jag kan tycka det är skönt, men hans gosighet och hans glädje saknar man varje dag, har aldrig stött på en häst som är så glad jämt !.



Han var redan mycket större än mitt dåvarande varmblod när han kom och han växte som bara den under tiden jag ägde honom och jag antar att han växer för fulla muggar nu med, grovar på sig en hel del gör ardennrar tills de är mellan 6-8år så han har lite kvar kan jag tänka mig =). Stor som ett hus.



När man tänker tillbaka på tiden jag ägde han, från den dagen han kom till den dagen han åkte, ack vilket slit det var. Kan nog vara stolt över mig själv att jag lyckades ganska bra med han. Var massor kvar när han såldes, men nya ägaren skulle bara veta hur han var när han kom till mig. *uuuhhhu mig* ;D.



Fina och bästa Häggrid <3. Allt slit med dig var värt varenda sekund, kanske inte då, men nu när man tänker tillbaka. Jag fick dig att förstå att du var en häst och inget annat. Och en häst är det minsta man kan säga att du är, eller kanske en drummel ;).
Ha det så bäst som bara du kan ha Häggrid !