isonstar

Igår kväll hade grisarna bott hos mig i en vecka och jag tycker de har gjort stora framsteg, speciellt Staffan.
När jag hämtade hem dem var de ganska så otama, alla hastiga rörelser man gjorde gjorde dem rädda. Fick absolut inte klappa på dem, inte ens vid matning.

På en vecka har Staffan lärt sig:

- Sitta på kommandot "sitt"
- Hoppa på kommandot "hopphopp"
- Gå upp i knäet med frambenen på kommandot " Gå upp"
- Han kommer springandes på kommandot " komkom"
Jag får klappa honom jämt när han äter, han blir aldrig rädd vid matningen. Jag får nästan göra vilka rörelser jag vill i närheten av han, han blir inte rädd. Han följer mig jämt i stallet så ibland är man nära på att snubbla över han och märker jag inte att han är med så buffar han på mitt ben med trynet, sötnosen där ;-)

På en vecka har Östen lärt sig:

- Nästan alltid så kan han pussas på kommandot "pusspuss och så smackar man"
Jag får alltid klappa han vid matning, men gör jag för hastiga rörelser så springer han fortfarande iväg.
Han har inte lärt sig så mycket mer än så.

Staffan är äldst och han är mer "lugn" än Östen och sedan skriker Staffan efter att lära sig nya tricks hela tiden, han är jätte lätt lärd, bara hans matte som inte har någon fantasi.
Försöker få han dans, men han skyggar undan när jag för handen bakom honom, så det får vänta tills han blir mera tam.

Måste ta ut Östen själv mycket mera och låta han bli mera självständig, men gjorde det en stund igår, men då stod Staffan och skrek efter mig så det skar för mycket i hjärtat så jag släppte lös han.
Dumt jag vet, men jag ska öva en stund idag med Östen. En kort stund varje dag så kanske det blir gris av han med och ingen räddhare ;-).

Men båda två kommer fram till folk som kommer hem och hälsar på, vilket jag tycker är bra. Men så är de också godisråttor.