Magkramper



Igår kväll när jag skulle ta in hästarna så var det något som inte stämde i hagen, det märkte jag direkt. Ari vankade av och till, Rut syndes inte till först sedan hörde jag att hon stod och skrapade med ena framhoven.
Trodde det var vildsvin eller något skit i hagen som de försökte jaga bort först.

Men förstod ganska så snabbt att så var det inte utan Rut försökte tala om att det var något galet med henne, jag fick in henne i boxen och där la hon sig raklång och bara stönade. Kolik var första tanken, så försökte få upp henne på benen och Håkan fick ringa veterinären.
Jag fick upp henne på benen snabbt, tog tempen på henne och försökte ta pulsen vilket inte är så lätt med en häst som försöker lägga sig ner, men det gick.
Allt var normalt, magen gurglade också. Så då började tankarna fara mot förstoppning.

Efter ett tag gick och lite i boxen sedan började hon äta hö, fattade ingenting, men troligen släppte kramperna lite då.
Veterinären kom vid 23.00 tiden ungefär och började genast undersöka henne, allt verkade normalt, men magen lät lite konstigt och hennes loja sätt sa att något allvarligare var på gång.
Så han gav henne kramplösande och B-vitamin. 3 riktigt stora sprutor, hon sa inte ett knyst, la bara huvudet i min famn och stod där helt loj.
Han ville även gå in i henne och känna så allt stod rätt till, men det var lättare sagt än gjort, hon ville då inte ha någon arm i hennes bak, men jag och Håkan fick hålla henne hårt så gick det till slut.
Hon var helt tom i tarmarna och allt kändes bra.

Han sa att vi nog ringde honom i god tid, tur att vi upptäckte det i tid så inget allvarligare hade hänt eller att vi hade ignorerat det och gått och lagt oss.

Lilla gumman, jag blev livrädd och fick lite smått panik som jag alltid får i början när det händer något. Men lugnade mig snart och fick Rut lugn med, tur att hon litar på mig. Tror alla mina djur förstår att jag vill hjälpa dem när något händer, alltid snälla att handskas med.

Var uppe några gånger inatt och kollade till henne, hon stod alla gånger och åt och såg ganska så "pigg" ut i blicken mot vad hon gjorde när hon kom in.
Imorse så ville hon ut fort, hon var hungrig ;). Hon fick inte alls mycket mat inne inatt, veterinären tyckte jag skulle ge henne 1/3 av höet, så Rut var vrålhungrig. Tur det, gott tecken =)

Ska ut och gå långpromenad med henne idag. Hoppas verkligen inte det kommer tillbaka.

Kommentarer
Postat av: Sofia

Förstår att det måste vara hemskt, vet ju hur orolig jag blir när det händer ngt med barnen...:(

Skönt att det varkar ge med sig, hoppas det inte kommer åter..

2011-03-27 @ 11:29:42
URL: http://sofiagranstedt.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0